Hanna

Idag fick jag ett mess av Nollan " Anders vill gå på dejt med dig"
Jag suckade mest. Nollan tyckte att en glass i parken har ingen dött av. Hon sa att det räckte med en piggelin, det behövde inte ens vara en stor magnum.
Hur ska jag se på det då?
En isglass suger/slickar man ju i sig, det tar alltså rätt lång tid. Plus att det blir mer show för pengarna.
En magnum kan jag trycka i mig rätt fort, men då får jag även magont.
Nu tror jag inte Nollanbollan tänkte på just glass när hon gjorde denna likelsen utan hur stor själva dejten ska vara.
Denna Anders har sett mig en gång ungefär och det var väl ungefär ett halvår sedan och redan då pep han om en dejt. Men jag var fokuserad vid något annat (läs:någon). Så idag hade han undrat om jag släppt denna personen.
När Nollan skulle göra "reklam" om honom för mig så påpekade hon att han var rik och allt han ägde.
Men jag suckar, sånt funkar inte för mig. Jag vill ha känslor och sånt larv i första rum.
Visst kan jag få allt, så välkommen. Men inget jag sucktar efter.

Men jag längtar extremt mycket efter det där stabila fina som ett förhållande ska innehålla. Men fröken kräsen är ju jag det när det kommer till just den punkten. Då ska mycket klaffa.
Samtidigt så ska man ju aldrig ropa hej heller förens man typ har samma adress eller liknande. För jag trodde ju verkligen på att det skulle funka nu sist, men ki fick jag.
Det är rätt slutältat faktiskt. Jag är ju för fan i en helt ny stad, med nya möjligheter.
Jag är jävligt tråkig kanske, men vet ni? Det är sån jag är :)