Hanna

Jag och Put begav oss till Oskarshamn i morse för att se på hundtävlingar.
Något jag velat länge, då jag inte varit på någon. Har ju bara suttit med på träningarna och hjälpt till lite trotts att jah aldrig sett det live. Men idag blev det ändring på det och det var lärorikt vill jag säga och framförallt jävligt skönt.
Put hade packat med ett liggunderlag så att vi inte skulle bli blöta om rumpan.
Till slut låg man ner och tittade i den enormt sköna höstsolen, jag låg i sked med Lycka och det var så galet skönt att ha lite hundkontakt. Hela jag blev lugn och jag njöt som fan.
Tänk att djurkontakt har en sån inverkan. Vi hade det bra jag och Lycka, Put låg brevid och snorrade. Snorunge.
Angelica som vi tittade på fick 196poäng av 200 möjliga, inte illa. Åke vet jag inte vad han fick, den andra vi såg på. Men han kom etta i sin klass iaf.
Men jag saknar Thorsten nu och jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt att mitt liv med hundar blev förflyttat ett par år eller vad det nu kan tänkas att bli.
Jag har blivit så känslig och tårarna bara och ligger väntar på att få forsa av hur lite som helst.

Jag har en rädsla att inte bli saknad när jag sticker.