Hanna

Det kom från ingenstans.
Jag stod och höll på och diska ( duktigt va ärlighetsmannen?)
Jag funderade på vad jag sökte i ett förhållande, vad ett förhållande innebär, vad söker just jag?
Tänkte på sådan som tofflar och skithögar och dom där emellan.

Visst det är väl fint med killar som är bered på att ge hela världen till en.
Men jag får lite panik av sådan.
Och jag insåg:
Jag vill inte ha någon som ger mig hela världen, jag vill ha någon att bygga en värld med.
 Våran värld.
Jag vill inte ha en toffel, jag vill ha en som står på sina egna ben och som inte anpassar sig efter vad flickvännen säger hela tiden.
Tjejer, det finns så enormt mycket toffelkillar därute och jag undrar: hur orkar ni?
Jag tröttnar. Jag ser dom varje dag på jobbet. Från killar i 20års åldern till män som är 50år.
Varför har vi denna makten över er?
Ja jag skriver vi, men räknar inte med mig själv då jag känner att jag betraktar detta skådespel.
Jag skäller mycket på mina manliga arbetskollegor när jag får höra hur dom har det där hemma. Att det måste smygas och tassas så himla mycket. 
I ett förhållande handlar det om tillit.

Tar upp det igen:
Skulle jag välja att inleda ett förhållande med en kille som varit otrogen i tidigare förhållande så får jag fan bita ihop. För automatiskt väljer jag att lita på killen när jag vill ha honom vid min sida.

Jag valde att bita ihop och ansträngde mig till tusen när jag och D träffades sista gången. Jag visste inte om jag vågade att lita på honom. Jag var livrädd att han skulle gå igen och krossa mitt hjärta en gång till. 
Men jag valde att mig för att göra det, och ni vet att han krossade mig.
Visst fan gjorde det ont.
Nästa gång kommer jag ha det i bakhuvudet att det kan göra ont, men jag väljer hellre att satsa på tillit än blanda in svartsjuka i ett förhållande.  
Men man måste våga att lita på sin käraste.
Förlåter man en otrohet, då är den förlåten.

Nej jag är inte gjord av sten jag fattar oxå att det är jobbigt om man får höra att sin älskling har varit med någon annan under lång tid. Varit otrogen.
Jag har svårt att lita på någon med en sån där mellan benen just nu, men jag är oxå singel. Väljer jag att inleda något nytt någon gång så går jag in med attityden att man litar på varandra om man väljer att vara med varandra.
Ärlighet är A och O för mig, där blandas även förtroende in.

Jag vill ha en kille som jag inte kan tygla helt och få gå på tygeln hur enkelt som helst.
Nej jag vill inte ha en bad boy.
Ruben kunde jag aldrig få att gå på tygeln, men vi hade kul iaf. 
Han var som en stabil gammal nordsvensk, men som fortfarande hade det där i sig.
Är det någon som hajar vart jag vill komma?