Jag är mutant

Jag kommer kanske vara svår att bjuda upp till tango, för du dansar så nära rosornas taggar.
Och jag är rädd för att det ska göra ont och att det ska blöda.
Du är inte så duktig på att hjälpa mig att göra såren rena igen.
Det krävs två för tango.
Då krävs det även två att göra det bra igen om dansen gått dåligt.


Sitter hos syster med hennes familj. Har en liten Arthur som aldrig tycks bli särskilt trött. Vi har varit ensamma en sväng han och jag. Det gick bra. Jag har talang måste jag nog erkänna....eller så är det för att Arthur är världens snällaste bebis.
Vem vet.

Gårdagen gick bra och jag är förmodligen en mutant egentligen. En utan smärtgräns. Det tror jag, det tror även han. För jag det ska inte var så lätt som det är för mig. Det är inte rätvist, det förstår jag med.
Hur kan jag vara så rädd för smärta, när jag inte tycker något gör ont när jag väl genomför det?
Jag är mutant!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0