Bye bye
Det är precis vad jag behöver just nu.
Det är detaljerna
Nej, jag älskar detaljer.
Minns detaljer. Gör detaljer.
En man sa en gång: Det är detaljerna som gör det
Och visst är det så. Det kan vara en viss låt i en viss situation. Det kan vara ett skratt på fel, men rätt ställe.
Det kan vara den där blicken som får en att dra efter andan. Dom där orden som får världen att snurra. Den där speciella maträtten man gjort bara för dennes skull. Extra tiden man tog framför speglen för att viljan att vara fin inför någon. Drömmarna man drömde.
Men viktigaste är att komma ihåg varje detalj och göra den till just en detalj att spara.
Detta är även ett stort problem jag bär. För jag kan hacka upp mig. Ha svårt att släppa.
Men hej, detta vet ni redan om mig.
Att misslyckas
Man avslutar ett stort kapitel och ska påbörja ett nytt.
Jag firar att jag misslyckades med ytterligare en relation genom att gå på bröllop på lördag.
Min systers bröllop. Hon har hittat kärleken i sitt liv. På riktigt.
Hennes och Bosses förhållande och Therese och Matihas förhållande är dom två bästa och finaste jag vet.
Det finns inga jag känner som har ett sånt fint förhållande.
Jag har köpt vattenfastmascara och jag vet inte hur jag ska kunna hålla tal. Men med ett gäng glas vin så ska nog även det funka.
Igår fick jag ett besked som var det konstigaste och mest chockande jag fått på länge och det kommer nog ta ett par dagar att smälta det. Drar som sagt till Västervik i morgon och är där resten av veckan. Telefonen och cybervärlden får nog lite semester ifrån fröken. Jag andas fårbajs och springa i bikini för att bli brun och fin inför lördag.
Jag älskar dej
Om det sker, så ska det vara såhär.
Ska jag någonsin bli kär igen så har jag lite krav.
- Jag vill kunna känna tillfredställe att sitta uppe en hel natt med te och musik tillsammans, så som jag och Erik alltid gjorde.
- Jag vill veta att jag är så galet älskad som jag vet att jag är utav Pelle.
- Jag vill kunna festa och ha roligt som jag och Ruben hade med varandra.
- Jag vill känna mig lika töntigt och hopplöst förälskad som jag gjorde i Daniel.
- Jag vill känna att jag kan göra vad som helst för min partner, som jag kände för Benny.
- Jag vill känna att det klickar direkt, som det gjorde med Tobias.
Jag behöver någon som har allt det där, som håller ner mig på jorden och ger mig lite stryk som jag brukar säga.
Någon som lever sitt liv, men ändå har vårat tillsammans.
Men jag hungrar inte efter kärlek. Ska bli skönt att vara själv ett tag.
Allways on my way
Jag lämnade Pelle i måndags.
Så nu är det jag och Sture emot världen.
Längtar till 4 juli när jag får flytta in min alldeles egna 2,5 i lilla fina Eksjö.
Vara nära fina vänner och ta dagen som jag vill.
Jag är nog en kelsjuk ensamvarg egentligen.
Andas
Jag och lilla Sture.
Det är svårt det där när man levt nära inpå någon så länge, men inte fått det att funka.
Jag vill inte ha dessa problem och funderingarna efter nio månader.
Jag vill fortfarande ha passion, fjärliar och längtan.
Pelle är en fantastisk människa. En av dom mest godhjärtade jag mött och alla i min omgivning tycker verkligen om honom. Inget snack om saken.
Men när han dyrkar varje steg jag tar och jag dyrkar var tredje han tar, så är det någonstans inte rättvisst.
Det måste finnas något mer. Vara tillräckligt och ännu mer.
Eller har jag fel?
