Hanna

Jag är tillbaka i älskade Lofsdalen.
Igår när jag steg in på Trapper möttes jag av pussar, kramar och glädjetjut. Det är fint att bli mött så ♥
Nu känns det inte som jag suttit i Småland och längtat tillbaka, nu är vardagen här igen.
Det innebär jobb, rätt mycket planering står på schemat idag och det tycker jag känns sköt. Just nu känns det som man har noll koll på läget. Men det bli ändring på det idag. Om en halvtimme.

Jag har lyckats att inte ha ont efter en viss grej på hela veckan. Men nu sedan jag entrade Lofs, så skulle det självklart komma. Var snäll kära mage, jag behöver dej fungerande tack.

Har tänkt på en grej min kära gamla blogg. Vi har inte så många besökare längre, men vet du? Det känns som det inte spelar någon roll. Vi har ju varandra :)

Dags för damen att få på sig lite kläder tror jag minsan.


Kom tillbaka som du en gång var.