Hanna

Jag är inne i en period där jag inte vet vart jag ska göra av mina känslor överhuvudtaget.
Jag tror dom mest spelar ett spratt med mig.
Att dom lurar mig till att känna.
Känna saker jag inte alls orkar med just nu.

Nej jag vill ha känslan av en käftsmäll. Ge mig det tack. Snälla?

Jag upplevde ju en käftsmäll i slutet av sommaren/ i början av hösten och det var underbart.


Nu när jag tänker efter är det ju min "dåliga period". Det är 5 år sedan det började. 5 år sedan jag mådde sådär dåligt och gick in i väggen med alla känslor som kommit i fatt mig. Jag sköt undan min sorg över min storebror ett helt år. Jag kände det när jag pratade med Irman om tatueringar och att jag ville ha en som stod för min kärlek för John. Och jag kunde om jag inte koncentrerat mig så hårt, att börja gråta där. Snyggt det varit, stå och börja lipa inne i gareroben på stadt med allt smink. sexigt.
Iaf sedan dess har jag haft lite småpanik denna perioden på året. Det är svårt att förklara om man inte varit där jag är nu.
All min ork rinner av mig och jag vill bara va.
Det är såna dagar jag vill ha vackert vårväder och promenader i skogen.
Det är hälsa för själen!
Men jag tror att jag ska fixa det genom att ha en riktigt rå fylla på lördag. Vilka är på?