Hanna

Jag vet hur jag kan känna.
Jag vet hur jag kan tända.

Jag vet hur jag kan känna för någon och ni som följer min blogg ni har nog inte missat hur handikappad jag kännt mig. Och det är så jag vill känna när jag träffar någon, det ska bli som en käftsmäll. Jag vill att min värld ska rockas om och att jag inte ska ha något att säga till om.
För så var det. Du var den första jag tänkte på när jag slog upp mina ögon, du var den sista jag tänkte på när jag slog igen dom på kvällen. Jag kom ihåg alla detaljer av dej och såg dom överallt. Jag kopplade ihop dej med så mycket och jag log av tanken av dej. Jag var galet konstigt nykär och du var en sån jag kunde vänta på i en evighet kändes det som.  Det handlade inte en sekund om sex, det handlade om dej. För en gångs skull kändes inte sex viktigt.

Uppmärksamma gott folk att jag skrivit var, kopplad och handlade. Det är nytt år och jag har landat med all kraft jag har och det känns faktiskt bra. Men jag kommer alltid att undra...

Och jag tänder sjukt mycket på dej. Det är farligt på kvällen när du ringer och säger något som har med sex att göra. Det är sjukt. Det är som att vara nykär kan man säga. Det pirrar i kroppen, jag ler och jag vet inte hur jag ska hantera känsla just då.. Hahahhaha 
Men jag och Zanna satt och "mindes" igår. Och du är den enda som lyckas att få mig att koppla bort honom. Jag hade i början när vi träffades och jag inte hade en aning om på vilken nivå sagt:
- Jag tror att jag vill ha *censur* hellre än D.
Nu har våran relation blivit något annat under tiden vi lärt känna varandra. Jag vet inte vad jag ska kalla den. Men jag vet att du får mig att må bra och att jag slappnar av i ditt sällskap.
Jag är nöjd över hur vi har haft det. 

I morgon börjar vecka 2. Då är det nya tider och jag hoppas att  jag klarar av att hålla fingrarna i styr från dej ;o)