Farväl

Jag står bakom bardisken och jobbar. jag vet inte vad jag gör, men jag hör så tydligt.
En bartender hör allt. (det var ni som lärde mig det igår)
Hur du förklarar hur söt och fin hon är. Det gjorde ont, men det var bra.
Nu slipper jag fundera mer.

Jag är inte bitter, jag är sårad. Jag är inte arg, jag är ledsen. Är jag arg på någon är det på mig själv.

För jag saknar han...


...som sa att det enda han visste var att han saknade mig.

...som påpekade att även om jag var tyst, så märktes det att jag var där.

...som undrade om jag visste att jag sagt puss när vi la på, och man hörde att han log.

...som drog efter andan när jag var naken.

...som varje natt ringde.
...som tittade på mig när jag gjorde mig i ordning.
...som alltid sa konstiga saker efter en viss aktivetet.
...som fick mig att inte se såna saker som jag inte gillar egentligen, för att jag såg homon för vem han var.

...som sa att jag hade omvänt honom till en rumpkille.

...som berättade stolt att killarna på festen undrade vart han hade den snygga tjejen.

...som sa att att ta med mig till klubben, var som att ta med mig på släktträff

...som påpekade att jag var lång, men att det var läckert.

...som tyckte att det var skönt att jag uppskattade skedläge precis lika mycket som han.

...som tyckte om mig.

Men han finns inte mer, och igår sa jag farväl.
Nu är det nya dagar.  En dag i taget.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0