Kanske är det så

Jag tänker myckt just nu.
Låter mina tankar försvinna i väg och jag drömmer mig tillbaka.
Och jag analyserar någon annans liv. Några andras liv.
Jämnför och undrar.
Och jag hatar för hatandes skull. Inget annat.
Men jag hatar bara inuti.
Och jag blir upprörd när jag tänker på det.
Jag är så förvirrad i mig själv.
Jag orkar inte med någon annan.
Är inne i en period då jag har rätt att vara egoistisk.
Egoistisk för att överleva mina känslor.
För att inte stå vid en vägg och slå huvudet hårt i den.
Så jag är egoistisk.
Om jag inte är egoistisk skadar jag någon annan.
Och jag är ingen sån som slår.
Inte om jag inte är arg.
Då brottas jag duktigt med ord.

Jag gömmer mig i gamla känslor.
Drömmer mig bort till gamla relationer.
Går tillbaka till känslor som jag kan hantera.
Jag gömmer mig.
Suktar efter den jag inte kan få, för då såras jag inte.
Det kan inte bli mer smärtsamt än så.

Plåster täcker bara sår, dom läker dom inte.
Därför lämnar jag inga kvar.
Man måste ändå självläka.

Kommentarer
Postat av: Lovisa

Man FÅR fly till gamla tankar å känslor eftersom dom är ens egna. Gör detsamma ibland:)

2008-07-09 @ 21:49:51
URL: http://loveijsa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0